Har du någon gång sett ordet "ism" och undrat vad det egentligen betyder? Det är ett av de orden som dyker upp överallt från historieboken till chattsamtalet med kompisar. Det roliga är att "ism" betyder inte bara en sak. Det kan handla om stora politiska ideologier. Men bland ungdomar kan det också bara betyda "inte så mycket". Ordet har flera ansikten, och det är värt att förstå båda.

Från gamla grekerna till dagens språk

Ordet "ism" har en överraskande historia. Det kommer från gamla grekiskan, vandrade genom latin och hamnade på svenska redan på 1700-talet (en grej som inte många tänker på). Det är som ett byggklotz som forskare och tänkare började använda.

Suffixet "-ism" fungerar enkelt: du tar ett ord och sätter "-ism" på slutet. Plötsligt blir de en helt ny mening. Ta ordet "socialism" det betyder ett tankesystem om att dela på resurser. "Feminism" handlar om kvinnors rättigheter. "Nazism" var en fruktansvärd ideologi. "Kapitalism" är ett ekonomiskt system. Varje gång du lägger till "-ism" skapar du ett ord för en idé eller rörelse.

Detta suffix är praktiskt för språket. Det låter oss beskriva komplicerade ideologier med ett kort ord. Utan "-ism" skulle vi behöva säga mycket längre meningar. Därför älskar politiker, lärare och journalister detta lilla suffix.

Ideologier och rörelser när ism blir seriöst

I politik, skola och debatter betyder "ism" alltid en sammanhängande uppsättning idéer. En "ism" är något som håller människor tillsammans runt samma värderingar och mål.

Tänk på "klimataktivism" det är en rörelse för att stoppa klimatförändringarna. "Populism" handlar om att politiker säger att de talar för vanliga människor. "Nationalism" betyder att man älskar sitt land extra mycket. Nästan alla stora politiska rörelser slutar på "-ism". Det är inte en slump. Det visar att det finns en plan och en idé bakom.

Du ser dessa ord dagligen i nyheter och samhällsdebatten. När någon säger "det är väl bara en ny ism", menar de att det är en hel ideologi med många följare. I detta sammanhang är ordet allvarligt och betecknar verkliga kraftfulla idéer.

Ungdomsslang när ism blir "inte så mycket"

Nu kommer det roliga. Bland ungdomar betyder "ism" något helt annat: "inte så mycket". Det är chattslang, SMS-prat och internet-kultur på sitt finaste.

Din kompis skriver: "Vill du gå på bio ikväll?" Du svarar: "Ism." Det betyder helt enkelt "inte så mycket", "kanske inte" eller "nej tack". Den här användningen växte fram när ungdomar började skicka meddelanden och ville skriva snabbt. Varför skriva "inte så mycket" när man kan skriva "ism"? Det sparar tid och känns mer ungdomligt.

Det lustiga är att äldre människor ofta inte fattar denna mening. De tror du pratar om feminism eller socialism. Det skapar ofta roliga missförstånd vid middagsbordet när föräldrar hör ungdomar säga "ism" och tänker: "Vad pratar de om för ideologi?" Ungdomarna menar bara att de inte är intresserade av att göra något särskilt.

Hur du använder ordet rätt

Så hur vet du när du ska använda vilket "ism"? Det enkla svaret är: tänk på sammanhanget.

• I skolan och formella texter: "ism" betyder alltid en ideologi eller rörelse. Använd det seriöst. Om du skriver om historia eller politik är detta den enda korrekta betydelsen.
• I chatt och SMS med kompisar: Här kan "ism" vara slang för "inte så mycket". Men var försiktig inte alla förstår denna användning. Se till att dina vänner vet vad du menar.
• Vid osäkerhet: Förtydliga alltid. Om du är på ett formellt ställe och någon säger "ism", fråga vad de menar. Det är bättre än att gissa fel.

Det finns ingen officiell statistik på hur ofta svenskar använder "ism" som slang. Men många ungdomar skulle säga att det är ganska vanligt i deras chattgrupper. Språket utvecklas hela tiden, och nya ord uppstår när de behövs (även om några av oss gamla nog inte hänger med).

En rolig grej: ordet "ism" är så flytande att det nästan är två helt olika ord beroende på vem som säger det. En historielärare menar alltid ideologi. Din bästa vän menar ofta "inte så mycket". Samma ord, två världar.