Varför är bruttolönen inte det samma som pengarna på ditt konto? Det är en fråga många ställer när de får sitt första lönebesked. Du avtalar om 30 000 kronor per månad men plötsligt är det bara 21 000 kronor som landar på kontot. Vad hände med resten?

Svaret ligger i skillnaden mellan bruttolön och nettolön. De är två helt olika tal. Ett är det du avtalar om. Det andra är det du faktiskt får. Om du förstår skillnaden blir ditt lönebesked mycket mindre förvirrande. Och när du förhandlar om löneökning vet du exakt vad du pratar om.

Bruttolönen Din avtalade lön innan allt dras

Bruttolönen är det belopp du och din arbetsgivare avtalar om. Om du blir erbjuden ett jobb på 30 000 kronor per månad det är din bruttolön. Den inkluderar din grundlön plus allt annat du tjänar på jobbet. Det kan vara övertid, bonusar eller provision om du jobbar på försäljning.

En ekonomiassistent tjänar ofta mellan 31 000 och 35 000 kronor i bruttolön per månad. En redovisningsekonom kan tjäna mellan 33 000 och 38 000 kronor. Medianlönen i Sverige ligger på 37 100 kronor det betyder att hälften av alla anställda tjänar mer, och hälften tjänar mindre.

Här är en rolig detalj: kvinnor tjänar i genomsnitt 35 700 kronor per månad, medan män tjänar 38 600 kronor. Det finns fortfarande en könsskillnad i löner, vilket är något många jobbar hårt för att ändra. (Rätt deppig statistik egentligen.)

Från bruttolön till nettolön Så försvinner pengarna

Nu kommer de viktiga delen. Din arbetsgivare drar av saker från bruttolönen innan de betalar ut den. Det största är skatt. Sedan kommer sociala avgifter. Du kan också ha frivilliga avdrag som fackavgift.

Låt oss ta ett exempel. Din bruttolön är 30 000 kronor. Skatten är ungefär 30 procent för en genomsnittslön. Det blir 9 000 kronor i skatt. Nu återstår 21 000 kronor det är din nettolön. Det är pengarna som faktiskt hamnar på ditt konto.

Men vänta det finns goda nyheter. Från 2025 finns något som heter jobbskatteavdrag. Det kan spara dig upp till 4 500 kronor per år i skatt. Det betyder mer pengar i fickan utan att du gör något speciellt. Din lönespecifikation visar exakt vad som dragits. Där kan du se bruttolönen, alla avdrag och slutligen nettolönen. (Jobbskatteavdraget är faktiskt en riktigt bra grej.)

Praktiska tips när du förhandlar och planerar

Här är något viktigt: när du förhandlar om lön pratar du alltid om bruttolönen. Men när du planerar din privatekonomi måste du räkna med nettolönen. Det är skillnaden mellan vad du avtalar och vad du kan spendera.

Om du går ner i arbetstid kan du räkna ut din nya bruttolön enkelt. Säg att du jobbar på 80 procent istället för 100 procent. Din gamla bruttolön var 30 000 kronor. Då blir den nya: 30 000 × 0,8 = 24 000 kronor. Enkelt och snabbt!

En annan detalj: arbetsgivaravgiften är cirka 31 procent av din lön. Det är en extra kostnad för arbetsgivaren som du inte ser på ditt lönebesked. Men den påverkar hur mycket det kostar för företaget att anställa dig. Slutligen, håll koll på ackumulerad bruttolön på ditt lönebesked. Det visar hur mycket du tjänat totalt under året hittills.

Du vet nu exakt vad som händer mellan bruttolönen och nettolönen. Nästa gång du får ett lönebesked kan du förstå varje siffra. Vid löneförhandlingar vet du vad du ska fråga om. Och när du planerar din budget räknar du med rätt belopp.

Royal Quiz har fler roliga frågor om ekonomi om du vill lära dig mer. Nu behöver du aldrig undra vart pengarna tog vägen igen!